SV EN

Om mikrobiotan och dess funktion

Bakterier finns på nästan alla kroppens ytor, på huden, på tänderna, i magen och i våra tarmar. Bakterierna i våra tarmar – mikrobiotan - utgör en del av ett ekosystem där bakterierna interagerar med kroppen och den kost vi äter. De senaste femton åren har det funnits ett starkt intresse för tarmmikrobiotan och dess påverkan på hälsan.

Tarmen och mikrobiotan – ett ekosystem i symbios

Mikrobiotan i tarmen hos en vuxen människa väger mer än 1 kg och kan nästan betraktas som ett eget ”organ". Kroppen och bakterier behöver varandra och ett bra samspel är viktigt. Samspelet påverkar en rad processer i kroppen som till exempel vårt immunsystem, hormonella funktioner och kanske framförallt hur vi bryter ned maten vi äter. I våra tarmar finns hundratals bakteriearter som tillsammans utgör ett komplext ekosystem.

Läs mer om mikrobiota, mikrobiom och metagenom

Vad menas med symbios?
Symbios är interaktionen mellan medlemmar av två olika arter. Det pågår både positiva och negativa interaktioner - symbioser - mellan olika tarmbakterier och mellan tarmmikrobiotan och oss. Medlemmarna i en symbios kallas symbionter. Mutualism - när två olika arter hjälper och gynnar varandra - är exempel på en positiv, fördelaktig symbiont.  Parasitism -  när  en organism skadar eller tar näring från en annan - är  exempel på en negativ, ogynnsam symbiont.

Sammansättningen av bakterier i tarmen kan se väldigt olika ut mellan personer och kan dessutom variera över tid och i olika delar av tarmen. Tarmmikrobiotan är alltså inte statisk utan varierar beroende på miljöfaktorer som kost och motion. Tidigt i livet påverkas den mikrobiella sammansättningen av amning och kost, moderns mikrobiota och hennes eventuella antibiotika behandling samt om barnet är förlöst vaginalt eller genom kejsarsnitt. Särskilt stora förändringar sker i åldern 0-3 år då mikrobiotans komplexitet successivt byggs upp och fler bakteriearter etableras. 
Läs mer: Dynamics and stabilization of the human gut microbiome during the first year of life

Eftersom tarmmikrobiotan varierar så mycket mellan individer är det svårt att identifiera specifika ”goda” och ”onda” bakterier. Det handlar mer om hur vissa tarmbakterier fungerar ihop med andra tarmbakterier, med en persons individuella egenskaper och med kosten. En bakterie kan vara bra i vissa sammanhang och rentav skadlig i andra. Detta gäller även för de ämnen som tarmbakterierna producerar. En del av dessa ämnen, som hormoner och vitaminer, behövs för att kroppen ska fungera medan andra kan vara giftiga eller hämma nedbrytningen av läkemedel.

Vi vet att vissa nyckelarter i tarmens mikrobiota kan ha en oproportionerligt stor ekologisk effekt. Ökad förståelse för hur bakterierna samspelar med varandra och vad effekterna blir om man saknar vissa bakterier kommer att vara centrala teman i vår forskning framöver. Med olika metoder kartlägger vi bakteriesammansättningen i kroppen. Vi tittar på ärftliga faktorer, men även vilka biokemiska processer som driver utvecklingen av metabola sjukdomar.

Läs mer om metaboliter

Mukusutsöndrande gobletceller i tjocktarmen
Mukusutsöndrande gobletceller i tjocktarmen.

Denna sidan använder cookies, genom att fortsätta godkänner du användandet av cookies.