Om mikrobiotan och dess funktion
Bakterier finns på nästan alla kroppens ytor, på huden, på tänderna, i magen och i våra tarmar. Bakterierna i våra tarmar – mikrobiotan - utgör en del av ett ekosystem där bakterierna interagerar med kroppen och den kost vi äter. De senaste 20 åren har det funnits ett starkt intresse för tarmmikrobiotan och dess påverkan på hälsan.
Vad är mikrobiota?
Mikrobiota är ett mikroskopiskt ekosystem på en växt eller ett djur, där mikroorganismer som bland annat, svampar, virus, och bakterier, lever i symbios med varandra. Alla flercelliga växter och djur som hittills har studerats har sin egen mikrobiota.
Tarmen och mikrobiotan – ett ekosystem i symbios
Mikrobiotan i tarmen hos en vuxen människa väger cirka 500 gram och kan nästan betraktas som ett eget ”organ". Kroppen och bakterier behöver varandra och ett bra samspel är viktigt. Samspelet påverkar en rad processer i kroppen som till exempel vårt immunsystem, hormonella funktioner och kanske framförallt hur vi bryter ned maten vi äter. I våra tarmar finns hundratals bakteriearter som tillsammans utgör ett komplext ekosystem.
Läs mer om mikrobiota, mikrobiom och metagenom
Vad är symbios?
Symbios är interaktioner mellan medlemmar av två olika arter. Till exempel så lever vi i symbios med våra tarmbakterier. Vi ger dem mat och en plats att leva och de hjälper till att bryta ned det vi äter och tillverka vitaminer. De hundratals arter av bakterier som finns i tarmen lever också i symbios med varandra, där både positiva och negativa interaktioner ingår.
Sammansättningen av bakterier i tarmen kan se väldigt olika ut mellan personer och kan dessutom variera över tid och i olika delar av tarmen. Tarmmikrobiotan är alltså inte statisk utan varierar beroende på miljöfaktorer som kost och motion. Tidigt i livet påverkas den mikrobiella sammansättningen av amning och kost, moderns mikrobiota och hennes eventuella antibiotikabehandling samt om barnet är förlöst vaginalt eller genom kejsarsnitt. Särskilt stora förändringar sker i åldern 0-3 år då mikrobiotans komplexitet successivt byggs upp och fler bakteriearter etableras.
Läs mer: Dynamics and stabilization of the human gut microbiome during the first year of life
Eftersom tarmmikrobiotan varierar så mycket mellan individer är det svårt att identifiera specifika ”goda” och ”onda” bakterier. Det handlar mer om hur vissa tarmbakterier fungerar ihop med andra tarmbakterier, med en persons individuella egenskaper och med kosten. En bakterie kan vara bra i vissa sammanhang och rentav skadlig i andra. Detta gäller även för de ämnen som tarmbakterierna producerar. En del av dessa ämnen, som hormoner och vitaminer, behövs för att kroppen ska fungera medan andra kan vara giftiga eller hämma nedbrytningen av läkemedel.
Vi vet att vissa nyckelarter i tarmens mikrobiota kan ha en oproportionerligt stor ekologisk effekt. Ökad förståelse för hur bakterierna samspelar med varandra och vad effekterna blir om man saknar vissa bakterier kommer att vara centrala teman i vår forskning framöver. Med olika metoder kartlägger vi bakteriesammansättningen i kroppen. Vi tittar på ärftliga faktorer, men även vilka biokemiska processer som driver utvecklingen av metabola sjukdomar.
Mukusutsöndrande gobletceller i tjocktarmen.